vill bort, som vanligt,

Ja, ibland hatar jag mig själv och skäms för den jag är. Det här är ett sådant tillfälle. Egentligen vem bryr sig? Ingen antagligen. Hatar att det känns som att jag inte har någon att prata med, antar att jag får skylla mig själv. Iallafall, fan heller att jag ska sitta här och deppa, det orkar jag verkligen inte. Det passerar nog snart. Jag mår illa, jag mår väl bra i vanliga fall, har bara fallit ner i en svacka. Förfan skärp dig, jag är glad.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0