fransk poesi,

Vart finns poesin i vår vardag? Människor gnäller, irriterar sig på att dom missar saker, missar dagar, veckor, år. Vi undrar hela tiden vart tiden tar vägen. Den försvinner, sakta men säkert, för att vi aldrig, eller nästan aldrig stannar upp. Jag tror att tiden försvinner för att vi fastnar i samma gamla vanliga rutin. Det jag dagdrömmer om nu är att bryta den dagliga, årliga rutinen, skapa nya rutiner som jag sedan kan bryta mig ifrån. Omväxling. Nya miljöer. Ge mig vad som helst och jag är nöjd, ge mig en ny rutin, en ny sysselsättning. Fast nu vet jag att jag jag måste vänta ett tag till, mina dagdrömmar och rutiner får fortsätta tills jag vet och känner att det är dags för radikala förändringar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0